elinlans

Nu är det kallt, det verkligen blåser och snart är alla löven samlade på marken. Då är det höst :) Men jag är inte bitter för de, tvärt om jag tycker faktiskt att det är riktigt mysigt! :) Dagen idag har rullar på väldigt fort även fast klockan ringde kl 03,00 i morse, nu tycker jag klockan borde snabba sig fram en timme så jag får bege mig hemåt :)

Ida mådde inte så bra idag sa hon hoppas bara de inte är något allvaligt för jag har inte tid att vara sjuk.. Dok lovade jag henne att se över allt hon har i skolan just nu så ikväll sätter vi oss för lite planering. Bara man gör den så brukar man kunna se saker lite lättare :) Så fram med schemat och börja planera! Sen ska jag även passa på att sortera in saker i mappar så hon får nån koll på saker och ting! ;p

Efter det ska jag lägga mig raklång på sängen och antagligen slockna lika snabbt som om nån hade tagit fram en trä klubba och damma i riktigt hårt i kolan ;)

Såg även att de kommit ut ett nytt avsnitt av Gossip girl som jag måste se innan jag somnar! :)

De som känner mig vet att jag haft ett linjerat A4 i huvudet upp punktat med 1,2,3,4 o.s.v., med allt från gå i skolan, resa, bli rik, jobba och sen där nere när allt är på plats i minsta detalj typ mellan punkt såsådär 25-45 * att få barn. Misstolka mig inte jag har alltid vilja bli mamma, men jag har alltid trott att de skulle komma när jag var helt redo.
Som tur är så har jag med stor hjälp på traven av kära Pauline på vår resa lärt mig att inget går att planera, för när du gör de så går det bara mer på tok. Så med hårt arbetande och många jobbiga stunder har jag lärt mig själv att sluta skriva upp saker och ta de som de kommer i största möjliga mån.

Men lika förvånad och chokad som alla vart när dom fick höra det blev jag själv. I min valiga ”lista” skapades KAOS. Allt kom liksom på samma gång, för just vid den här tidpunkten var det mycket som var jobbigt. Bara allt med att inte ha något riktigt ställe att bo på, helgen där en natt där några nätter i Uppsala åka hit och hinna dit. Sen samtidigt försöka ha tid för alla som betyder något men inse att det inte går ihop var bara sjukt jobbigt. Sen hela de att sitta i Stockholm när man bara vill vara hemma med sina vänner och familj var bara sjukt jobbigt. Sen kom detta för blev som ett magplask. Helt ärligt så visste jag inte alls vad jag skulle göra. Det blev som att vi såg de från två sidor. Den ena såg jag hela mitt liv spolas förbi och allt som jag skulle vilja göra och gör om dagarna bara försvann. Sen å andra sidan såg jag de bästa som någonsin kommer till en. Efter bland de jobbigaste veckorna med hur mycket diskussioner, skratt och gråt så kom vi tillsammans fram till att bli en mamma & pappa. För när man tar sitt förnuft till fånga och inser hur man är som person, så vet jag att det inte betyder stop för mig för att jag blir mamma. Den här vägen kommer öppna alla våra nya vägar.

Efter att vi äntligen att beslutat vad vi skulle göra så kunde de inte kännas bättre och jag blir bara lyckligare och lyckligare för varje dag som går.  Det är som en ny växel har lags till och jag bara tuttar på J Det är en speciell känsla som kommer till kroppen, den går inte att förklara om man inte varit med om den. Men man har nog aldrig älskat något så mycket innan den kommit till mig. För man gör verkligen de, att känna hur vår lilla skatt ligger och tullar runt i magen går inte med ord att beskriva hur kärleksfullt och lyckligt de känns.

Jag ser verkligen fram emot de kommande veckorna med min underbara Andreas, vår kära skatt och mina vänner.

/ E